Tuesday, November 30, 2004

The last day of November, the first day of winter

Sain uu!

Unuudur ih huiten odor bailaa. Tokyo-d odoo l ovol bolj baih shiv dee. Unuudur 8 sar umsuugui uvliin gutal, huvtsasaa umsluu. "Uvliin" gesnees Mongold tiim huvtsas, gutaltai ovol tesehgui l dee. End ch hamgiin huitend ee 0 hem hurdeg yum chin. Sanasnaas delhiin hamgiin huiten suurin gazar gesen chin Orosyn Holboot Ulsyn Oimyakon gedeg tosgon gene ee. Tend 30n heden ond -73 hem hurch baisan gene uu? Guiness-iin nomond orchihson baina lee.

Onoodriin hamgiin sonin medee gevel Laosyn niislel hot Vientiand bolj baigaa ASEANy hural deer ASEANy gishuun ulsuud Hyatad, Yapon, Omnod Solongos guravtai ediin zasgiin choloot bus baiguulhaar shiidjee. 2 terbum hun amtai enehuu ireeduin buleg ulsuud oiriin heden jiliin dotor ANU, Evropyn Holboog ediin zasgiin hemjeegeeree guitsne gej yarigdaj baigaa yum baina. Mongol uls maani ASEAN-ii gishuun bish ch gesen Aaziin ulsuud hogjood, hariltsaa saitai boloh tusam manai orond ashigtai yum chin bayarlahaas oor yahav.

Monday, November 29, 2004

100 things to do before you die

Sain uu!

Onoodor surguuliinhaa nomyn sand Mongolyn tuhai nom haij uzsen chin sonin sonin nom zondoo garch irj baina lee. Hamgiin deer uyeiih gehed 1890 ond hevlegdsen Mongold ayalsan negen gadaad hunii temdeglel, hamgiin suuliin uyeiih gehed 2003 ond hevlegdsen "XX zuuny Mongolchuud" hemeeh Mongol hel deer bichigdsen nom (gehdee bi odoohondoo ene nomnuudyg uzej amjaagui baina l daa).
Yavj yavj hogjiltei ornuudyn "Organization for Economic Co-operation and Development" buyu OECDgiin gargasan "Investment Guide for Mongolia (2000)" gedeg nomyg zeelj avlaa. Ingehed OECD-g Mongoloor yu gedeg bol, ta nar medehgui biz?

Onoodriin sonin medee gevel Ih Britanii heden erdemted niilj "Uhehees umnu hiij boloh 100 zuils" gedeg jagsaaltyg gargasan gene. Uund gar utsyg ashiglaj ondog chanah, shingen azot hereglej delhiin hamgiin zoolon mohooldos hiih, Urd moson tuild +93 hemiin saunad orchihood -73 hemiin huitend garch guih, gerelt bakteritei nuurand usand oroh (ene mash goyo sanagdsan shuu!), uhsniihee daraa ooriin biyeiin nuurstorogchoor almaas hiilguuleh geh met shinjleh uhaan deer tulguurlasan mash sonin zuils yum bilee. Mongold hiij boloh tiim jagsaalt bichij uzdeg yum biluu...sanaa onoo baival heleerei!

Sunday, November 28, 2004

The biggest adventure you can ever take is to live the life of your dreams

Sain uu!

Ongorson shono har darlaa. Ta nar ih zuudledeg uu? Zuudee sain sanadag uu gej asuuh n deer baih aa. Yagaad gevel hun bolgon untah bolgond zuudledeg gesen. Zuudlene gedeg n bid naryn udriin tursh bodson bodol, harsan zuilsiig oi uhaan dotroo bolovsruulj togtoodog gesen. Tiim bolhoor shalgaltyn umnu sain untaj avah n chuhal yum shig baina lee. Zuud gesnees haaya buhel buten kino shig zuud zuudlechihsen baidag - zarimygaa oguulleg bolgoj bichvel bolomjiin sanagdsan.

Onoodriin sonirholtoi medee gevel... yapond gadaad medee oligtoi uzuuldeggui, uzuulsen ch oir haviin, yapond hamaaraltai medee l yavuuldag. Ternii orond Yapony medeegeer osol, gemt hergiin tuhai mash ih medee gargadag. Tegeheer humuus tiim medee uzeed gadaadyn ornuudyn tuhai sonirhdoggui, sanaa n zovdoggui ard boloh n oilgomjtoi yum shig. Yadaj baihad Yapon medeenii agentlaguud gadaad hunii hiisen gemt herguudiin tuhai nevtruuleg yavuulah ih durtai. Yaponchuud gadaaduudad sain itgedeggui deer ulam ih aidag bolgood baigaa yum shig. Mongold yamar baidag bol?

Saturday, November 27, 2004

An idea, like a ghost . . . must be spoken to a little before it will explain itself.

Sain uu!

Onoodor anzaarlaa. "Onoodriin yaria", mon www.freewebs.com/batsuren gedeg site-g bichdeg bolsnoos hoish odriin tursh bodson bodloo ajiglaad, togtoogood, yag yu bichih ee boddog bolchihson baina lee. Ooriinhoo bodloo, uuniig dagaad ergen toirnoo iluu anzaarch ajigladag bolchihson gej helj boloh yum. Ta nart tiimerhuu yum tohioldoj baisan uu?

Asashoryu ene saryn barildaand turuulchihlee. Omedetou! (yaponoor: "bayar hurgeye")

Onoodriin sonirholtoi medee: Yamar ch yanzyh bai, neg haircag tamhi bolgon US$40 unetei baidag gene. Uund zovhon tamhiny une oruulaagui, bas emnelgiin uzlegiin une, daatgalyn une, tamhi tatsnaas uussen ovchnoos bolj ajlaa amarsny aldagdal geh met zardluud oruulsan ajee.
Ene toocoog Amerikiin erdemted hiisen bolhoor tendhiin uneer 40 garch baigaa ch gesen Mongold bas l unetei garch baigaa n oilgomjtoi. Mongolchuud yaduu yum baij yagaad delhiid hamgiin ih tamhi tatdag usluudyn neg n bolj tansaglaad baigaa yum bol oo?

Friday, November 26, 2004

The one who HAHAs the last, HAHAs the best.

Sain uu!

Onoodor "shar" odor bailaa. Olon utgaar shar yum aa daa. Tenger shar baina, minii oroo shar baina, sonsson hogjim ch shar baina, minii onoodor hiisen buh yum "shar" yum baina. Yag sain uchryg n oilgomjtoigoor tailbarlaj chadahgui ch gesen "onoodor bol shar odor" gej temdeglene. Sanasnaas, Uls Tunhaglasny Bayar Hurgeye! Uls tunhaglasny bayar gesnees ta nar ulsyn suld duuny ugiig medeh uu? Bi eh oronch yum bolhooroo sonirhood, Internetees olj surah geed tataad uzsen chin yostoi hocrogdson, balai ugtei yum baina lee. Ug n manai suld duuny aya n yostoi goyo shuu dee. Haramsmaar yum.

Onoodriin sonirholtoi medee gevel sayahan Yapond 33 ih surguuliin 13000 oyutnuudyn dund sudlagaa hiigdsen gene. Uund 20% n torolh helee 15 nasny huuhduudiin hemjeend ezemshsen baina gene. Yer n suuliin 10 jiliin tursh yapon zaluuchuudyn eh helnii chadvar n buurch baigaa bogood neg shaltgaan n heterhii engiin heleer bichigdsen MANGA (comics) buyu zuragtai setguul ih unshidgaas gej uzej baigaa yum baina. Gehdee oyutnuudyn zovhon 6% n baga angiin suragch shig unshdag gej sudlaachid oorsdiigoo taivshruulj baigaa ajee.
Yer n Yapon hel delhiid hamgiin hecuu bichigteid toocogddog bogood 15000 hanznaas gadna hiragana, katakana gesen 2 yanzyn cagaan tolgoitoi yum. Gehdee yag odor tutam hereglegddeg 2000 orchim hanz usegtei l dee. Tsaashdaa komputer bur ih hogjood tarhitai shuud haritsdag bolchihvol usegnees iluu hanz n davuu taltai bolno l doo. Bodoj uzeerei.

Thursday, November 25, 2004

www.sorryeverybody.com

Sain uu!

Onoodor salhitai ch gesen nartai, saihan odor bailaa. Mongold baigaa ch yum shig halit bodogdson shuu. Odriin caigaar manai geriin hajuud baidag neg hoolny gazar orloo. Barag oronguut "Uuchlaarai, nogootoi huurga duuschihsan shuu" gej heleh n sonsogdloo. Tegenguut Mongold dahin bodogdloo. Mongold cainy gazar ch bai, ceverhen restoran ch bai, ali neg hool n duuschihsan gedgee uridchilan heldeggui shuu dee, tiim ee? Bi UBd neg udaa gurvan oor hoolny ner helj baij baisan hoolyg n zahialsan yavdal bii. Mongold ochood cainy gazar ajluulbal uilchluulegchidteigee mash eyeldgeer haric gej shaardana aa. Humuusd ter n taalagdaad dahin irj l taaraa.

Onoodriin sonirholtoi medee gevel Delhiin II Dainy uyeer olon evreiuudyg uhlees avarsan Shindler gegch hun jinhene amidraldaa tiim ch saihan buyantai hun bish baisan gedgiig negen Amerik tuuhch erdemten notolson baina. Naad zah n ooroo nersiin jagsaalt gargasan bish, ugaasaa baisan dorvon huudas jagsaaltand tavyg nemelcsen yum baina. Deerees n dainy uyeer aldsan horongoo joohon ch gesen nohohiin tuld ooriigoo mash olon evreichuudiig avarsan baatar gej zarlasan yum baina. Tuunees gadna noyon Shindler huuli bus hoyor huuhedtei baisan hernee ter huuhduudee ogt halamjildaagui baisan gene. Ene buhnii tuhai Spielberg nairuulagch maani aldart kinondoo durdsan bol oligtoi orlogo olohgui, kinony naadamd shagnal hurtehgui baih baisan ch yum biluu, bid medehgui.

Wednesday, November 24, 2004

Time is money.

Sain uu!

Onoodor ih zavgui odor bailaa. Ugluu 8:30-aas oroi 18:30 hurtel hicheltei baisan bogood, hicheelee taranguutaa 20:30 hurtel surguuli deer ajil, dadlagyn tuhai neg tanilcuulga deer suusan yum. Uchigdur anh udaa Onoodriin yariag bichilgui odor ongoroochihloo. Gehdee yaj ch baisan dahij odor algasahgui baihyg hicheene.

Onoodriin hamgiin sonirholtoi medeeg shalgaruulah gesen chin sonirholtoi medee denduu olon bolchihood songoj chadahgui hetsuu baina. Jisheelbel onoodor manai "Business cycle" (Mongoloor ediin zasgiin helbelzel gej orchuulah uu?) gedeg hicheel deer onoogiin hereglegdej baigaa mongo gedeg yumyg oor ontsgoos haruulsan NHKiin hiisen barimtat kino uzuulsen. 1920-ood ond Avstrid, orchin uyed Germany Halle, ANU-yn Ithaca-d, mon Shvecart ulsyn mongonii hajuugaar zovhon tuhain hot, mujid hereglegddeg mongon temdegt hereglegddeg gene. Ter mongon temdegtuud bol ajlyn cagiig negj bolgon uilchildeg bogood baraa ch bai, uilchilgee ch bai cholootei naimaa hiij boldog yum baina. Tiim bolhoor humuus biye biyeiinhee hodolmoriin tsagiig soliltsoj baina ch gej helj boloh baih. Iinhuu mongon temdegtiin tuhai zondoo margaj boloh uchraas uugeer bichlegee ondorlye. Mongold hereglej bolohgui baij magadgui ch gesen ih sonirholtoi sanagdlaa.

Monday, November 22, 2004

"Pessimists see difficulty in every opportunity, optimists see opportunity in every difficulty."

Sain uu!

Onoodor nuguu neg sain bagshtaigaa nuur tulj uulzlaa. Ooriinhoo sonirholoo tailbarlaad ireh jilees "tany seminart oryo" gehed namaig demjeed ireeduid asuuj lavlah yum baival cholootei asuuj baigaarai gelee. Tuunees gadna Mongolyn hodolmoriin asuudal yariltsaad minii sonirhoj baigaa zuilsiig Saguchi bagsh neleed sonirhoj baisnyg ajiglaad ih surguulid orsnoos hoish hovorhon mederdeg uram avlaa.

Onoodriin hamgiin sonin medee gevel onoodor manai seminar, Keio ih surguuliin bas negen seminar hamtarch zohion baiguulsan simpozium bolson bogood ter uyeer manai Motoshige bagsh daraahi sonirholtoi yavdlyg yarij ogson yum. Suuliin uyed olon ulsyn puus kompaniud Azid horongo oruulj salbaraa neehdee Malaizid salbaraa neehiig busdaas erhemledeg gene. Yagaad gevel Malaiziin hun amyn 60 huvi n Malai, 20 huvi Hyatad, 10 huvi n Enetheg garaltai humuus baidag uchraas Zuun-Omnod Aziin gol gol ulsuudtai cholootei haritsah chadvartai yum gene. Odoogiin baidlaar Oros heltei Mongolchuud olon, Angli hel oilgodog Mongolchuud odor odort too n ihsej baina, German, Hyatad, Solongos, Yapon, Amerik zereg ornuudad surj baigaa oyutnuudyn too ihsej baina. Iim olon hel meddeg Mongolchuud maani Globalchlalyn onoogiin uyed busad ulsuudyn huvid zuuchilj, holboj ogoh uuregtei bolbol manaid ashigtai gedgiig hen ch uguisgehgui bizee.

Sunday, November 21, 2004

Often a travel is better than the arrival.

Sain uu!

Onoodor manai ih surguuli deer ih surguuliin naadmyn ehnii odor bolj ongorloo. Yapony ih surguuliin naadam geheer oyutnuud yanz buriin ideh yum hiij zaraad, koncert, jujig, uzesgelen gargah geh metchilen olon yanzyn uil ajillagaa yavagdsan. Onoodor nisdeg tavgaar bai ondog togloom togloj uzlee. Onoj boloh 9 bainaas 2iig unagaagaad shagnald 1 shirheg shokolad avlaa. Dajgui amttai bolhoor n, bas ooriinhoo hursen amjiltaa saijruulmaar sanagdsan bolhoor dahij toglood 4iig onood 2 shokolad hojood setgel hangaluun harilaa.

Onoodriin hamgiin sonirholtoi medee gevel Ispaniin hol bombogiin avargyn temceend jagsaaltyg terguulj baigaa Barcelona bag Madridiin Real bagiig 3:0 oor but cohison yum baina. Ug n Madridiin Real delhiin hamgiin bayan klubuudiin neg bogood Ronaldo, Roberto Carlos, Beckham, Owen, Zinedine Zidane, Figo zereg delhiin shildeg hol bombogchid togldog hernee odoogiin baidlaar Barcelona-gaas buhel buten 7 onoogoor hocorch yavj baigaa yum baina. Huvi gishuudiin chadvar chuhal ch gesen hamgiin gol n bagiin toglolt chuhal gedgiig endees dugnej boloh baih aa.

Saturday, November 20, 2004

Welcome to Ireland!

Sain uu!

Onoodor sumo uzej bayaslaa. Makuuchi zindaand doloon Mongol bohtei bolchihson chin ted nar daraalj garsaar baigaad hoyor cag tasraltgui uzeh yum. Hakuho, Asashoryuu hoyor l hamgiin ih bayarluulah shiv dee. Minii taamaglaj baigaagaar bol Kaio uunees hoish gants, hoyor udaa unaad, Asashoryu ganc unaad Hakuho tenceed 15 dahi odor ter hoyor hoorondoo uzeed Hakuho turuulne. Moroodohod mongo tolohgui shuu dee!

Onoodriin hamgiin sonirholtoi medee gevel Economist setguuliin togtoosnoor ene jil delhiid amdralyn tovshin n hamgiin ondor oron gevel Irland yum baina. Niitdee 111 orchim ulsyn olon hemjuureer shalgavarlsan bogood Irland ene jagsaaltyg terguulj baigaa n ahn udaa yum baina. Tuunees gadna Amerik 13t, Franc, German, Ih Britani 15, 26, 29 deh bairand tus tus orjee. Manai urd horsh 60d orood, hoid horsh hoinoosoo 6d orson gene ee. Orlogyn tovshin, ger buliin amjilt, eruul mendiin uilchilgee, niigmiin erh choloo, huisiin tegsh baidal, cag agaar zereg hemjuuruudiig negtgej toocoolood ene jagsaaltyg gargasan yum baina. Mongol enehuu jagsaaltand orson esehiig bi medehgui yum baina. Medvel heleerei!

Cirque du Soleil, Alegria!

Sain uu!

Onoodor Cirque du Soleil gedeg olon ulsyn cirk uzlee. Ene udaagiin Yapon dahi toglolt n Alegria gedeg nertei, ispaniar "bayar, hoor" gesen utgatai yum bilee. Delhiin hamgiin shildeg cirkchid gaihaltai uzesgelent huvtsas, hogjim, gereltuuleg, chimegleliin dund uneheer bishermeer toglolt uzuulsen. Onoodriin ter togloltond Mongol hoyor nugraach ohid baisan bogood ih dajgui nugartsgaasan shuu. Togsgoliin hesegt bur nudend nulims tselegnetel setgel hodloson. Az chin taaraad amdarch baigaa gazart chin ter tsirk irvel zaaval uzeerei!

Onoodriin hamgiin sonin medee gevel Time setguul deer The Best of Asia gedeg tusgai niitlel dotor baisan yum. Azi tiviin hed heden gaihamshigt gazruud durdagdsan baisan buguud ter dotor hamgiin sonirholtoi n Enethegt baidag Green hotel sanagdsan. Ter zochid buudal n 19r zuund neg taijiin ordon baisan yum baina. Odoo tend ajilladag humuusiin ihenh n ert onchirson zaluuchuud, Hureshguichuud (Enethegiin niigmiin hamgiin dood zindaa - Harijan buyu Untouchables) ajilladag bogood yamar ch ekologiin hohirol uusgedegguigeeree aldartai zochid buudal yum baina. Olson ashgiin neleed hesgiig buyany sand handivladag ontslogtoi genee. Mongold tiim zochid buudal baiguulah buyantai hun baina uu?

Thursday, November 18, 2004

Let's contribute to the development of Mongolia!

Sain uu!

Onoodor ih sain bagshtai uulzlaa. Manai tenhimiin Hodolmoriin Ediin zasag sudladag Saguchi bagsh yum. Hamgiin ih taalagdsan tal gevel ter bagsh chono baisan bol namaig honi gej harahgui, adilhan amitan gej harah yum uu daa. Tiim bagsh nar ch hovor doo.

Onoodriin hamgiin sonin medee gevel Mongold "Mongol ulsaa hogjuulye!" gedeg nevtruuleg zuragtaar gardag bolson gene. Manai ulsad dutagdaj baigaa uildveruudiig taniltsuulaad zah zeel n yamarshuu baigaag taniltsuulaad, ediin zasagch bagsh naraar tailbarluuldag nevtruuleg yum baina. www.tv5.mn gesen hayagaar orj uzeerei. Yag neg iimerhuu nevtruuleg heregtei baigaa yum. Mongold biznesiin bolomj asar ih baigaa shuu dee.

Wednesday, November 17, 2004

Beauty is the shine of the God's face.

Sain baina uu!

Unuudur ch gesen ugluu surguuliinhaa zulgen deer hool idlee. Ergen toiron zondoo olon yasliin huuhduud bailaa. End tend hashgiraldaad l, uilaad l, ineegeed l, unaad l, molhood l... 20-30-aad huuhduud baisan shuu. Argagui manai surguuliin gol talbai n chimee bagatai, saihan zulegtei, toirood tom nalgar modtoi, tegsen mortloo suuderlegddeggui gazar bolhoor humuus ch gesen, amitad ch gesen ireh durtai bolov uu. Nuguu muur maani baisangui. Baisan bol dahiad mah ogoh baisan yum.

Onoodriin hamgiin sonin medee gevel "Pulchritudo est splendor divini vultus" gedeg latin aforizm sursan. Angliin orchuulgaar n onoodriin bichlegee garchiglachihlaa. Burhand itgedeggui ch gesen, nadad ene ug mash ih taalagdsan.

Comment bichij uldeesen Oyuka, Surnee, Lhamaa nartaa bayarllaa! Ta bugd yagaad angliar bichiv? Yer n udahgui Angli heliig Mongolyn 2dogch alban yosny hel bolgovol taarna. Ireeduid amar shd - haana ch ochson hel nevtreltsene, haana ch ochson ajil oldono!

Tuesday, November 16, 2004

Do you speak English?

Sain baitsgaana uu!
Unuudur ugluu gadaa hool idsen chin ih goyo bailaa. Narand suuj joohon ch gesen D vitaminaar bayajlaa. Hooloo idej baisan chin hamrandaa sorvitoi tsoohor muur unereer n irchiheed nadruu haraad hajuud suuchihsan. Nadruu ch haraagui baih l daa - hool ruu harsan baih. Ehleed toohgui idej baisnaa suuldee teselgui mahnaasaa joohnyg ogloo.Neleed ih yum sursan, turshlagatai muur bololtoi - udaan end tendees unerlej uzsnee idej ehlsen.

Unuudriin unshsan soningoos hamgiin sonirholtoi n gevel Evropyn negdliin humuus hir zereg Angli hel ezemshsen ve gesen sudlagaa garsan gene. Dundjaar 45% orchim n meddeg gene. Tuunii dundaas Dani gehed 79% orchim n Angli hel meddeg...yer n Skandinavyn ornuud undur tootoi baina lee. Getel hamgiin baga tootoi n Itali bolj taarlaa. 27% gene uu. Estoni hurtel Italias deer - 29% genee. Yer n Evropyn negdliin ulsuud hoorondoo haritsah alban yosny hel n Angli gene ee.